HALL
Entré med klinker på golvet. Här finns två garderober för förvaring av ytterkläder.

BADRUM/TVÄTTSTUGA
Direkt till höger från hallen ligger badrummet med dusch, tvättställ och toalett. Här finns även en tvättmaskin. På golvet ligger klinker och på väggarna sitter våtrumstapet.

KÖK
Köksinredningen består av bänkskåp för förvaring, kyl/frys, spis och vask. Laminat på golvet och grå väggar.

VARDAGSRUM
I trevlig vinkel och öppet mot köket ligger vardagsrummet placerat. Här ligger laminat på golvet och väggarna är målade i grått. Här har man en braskamin som i dagsläget inte är kontrollerad och godkänd. Från vardagsrummet har man även utgång till altanen i västerläge.

SOVRUM
Det finns två sovrum som båda erbjuder laminat på golvet och vita väggar. Rymliga till ytan och det ena erbjuder två garderober för förvaring. Det andra sovrummet har en öppen garderob.

EXTRA RUM
Med egen ingång från trädgårdssidan så finns det ett extra rum som kan användas som gästrum eller kontor.

Dokument

Höllviken är den största orten i Vellinge kommun. Med sitt perfekta pendlingsavstånd och goda kommunikationsmöjligheter till Malmö, Köpenhamn och Trelleborg har orten utvecklats från populär badort till åretruntboende. Här bor man med Östersjön på ena sidan med milslång vit sandstrand, vilken anses vara en av Europas finaste och med Öresund på andra som har en långgrund strand som är uppskattad bland surfare. Området har vuxit snabbt under de sista 50 åren och består i huvudsak av villabebyggelse inbäddad i tallskog.

Höllvikens centrum sträcker sig från Toppengallerian ner till Falsterbokanalen. Här finns flera mysiga små restauranger och ett stort utbud av affärer. Den havsnära miljön och alla restauranger gör Höllviken till ett välbesökt turistmål under sommaren. Sportintresset är stort på orten och det finns flera idrottsföreningar. Kommunen anses även vara en av landets bästa skolkommuner. I Höllviken finns flera förskolor och skolor att välja på, se länk. Gymnasium finns i Vellinge.

Utgångspunkt för ansvarsfördelningen
Utgångspunkten enligt jordabalken är att fastigheten skall stämma överens med vad som avtalats mellan parterna och inte heller avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Därutöver gäller att den köps i det skick den faktiskt befinner sig i på kontraktsdagen och att köparen, för att trygga sig, får göra en noggrann undersökning av fastigheten. För sådana fel eller skador, som köparen haft möjlighet att upptäcka eller haft anledning att räkna med p g a fastighetens ålder och skick, kan säljaren inte göras ansvarig. Säljaren ansvarar dock för dolda fel, d v s sådana fel i fastigheten som köparen inte bort upptäcka och oavsett om säljaren själv känt till felen eller inte. Säljarens ansvar för dolda fel i fastigheten gäller i 10 år.

Köparens undersökningsplikt
Utgångspunkten att köparen måste undersöka fastigheten brukar kallas köparens undersökningsplikt . Kraven på köparens undersökning är långtgående. Fastigheten skall undersökas i alla dess delar och funktioner. Finns det möjligheter måste köparen även inspektera vindsutrymmen, krypgrunder och andra svårtillgängliga utrymmen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt fuktskador (speciellt i källare och på vinden), rötskador, skador på vatten- och avloppsanläggningar, sprickbildningar i fasad och grundmur samt skorstensstock. Upptäcker köparen vid sin undersökning fel eller symptom på fel i fastigheten eller är fastigheten över huvudtaget i sådant skick att fel kan misstänkas, skärps kraven på köparens undersökningsplikt. Även de uppgifter säljaren lämnar påverkar undersökningspliktens omfattning.

Om säljaren exempelvis upplyser köparen om ett misstänkt fel kan det utgöra en varningssignal, som bör föranleda en mer ingående undersökning från köparens sida. Å andra sidan ska köparen inte behöva undersöka sådana delar av fastigheten som säljaren lämnat uttryckliga utfästelser eller garantier för, under förutsättning att dessa inte är för allmänt hållna. Köparen bör slutligen ha i åtanke att säljaren inte svarar för fel och brister, som köparen borde ha räknat med eller borde ha "förväntat sig" med hänsyn till fastighetens ålder, pris, skick och användning. Han bör därför anpassa sin undersökning till detta. Rör köpet ett begagnat hus måste köparen ta i beräkning att vissa delar och funktioner utsatts för slitage och på grund av ålder t o m kan vara uttjänta och i behov av utbyte eller i vart fall renovering.

Anlitande av besiktningsman
Jordabalken utgår från att köparen själv i normalfallet skall kunna uppfylla sin grundläggande undersökningsplikt och det är alltså inget krav att anlita någon sakkunnig för detta. Trots det väljer de flesta köpare att anlita s k besiktningsman eller annan sakkunnig och detta är att rekommendera om man inte själv har särskild byggnadsteknisk kunskap. Detsamma gäller om köparen inledningsvis själv undersökt fastigheten och då upptäckt symtom på fel som det kan vara svårt att bedöma betydelsen av. Som angivits ovan skall köparen undersöka fastigheten i alla dess delar och funktioner. Anlitar köparen en sakkunnig är det därför viktigt att vara observant på vilken omfattning en beställd besiktning har. Normalt omfattar inte en sådan besiktning vissa delar av fastigheten såsom elinstallationer, vatten och avlopp, rökgångar m m varför köparen bör överväga att komplettera sin undersökning. Jordabalken har som utgångspunkt att den undersökning köparen gör eller låter göra, ska ske för köpet, d v s innan köpekontrakt undertecknas av parterna.

Det är dock inget som hindrar att parterna i kontraktet avtalar om att köparen ska få möjlighet att undersöka fastigheten senare och därefter på det sätt kontraktet då föreskriver, ska få åberopa upptäckta fel och begära avdrag på köpeskillingen eller begära att köpet i dess helhet ska återgå. Denna typ av avtalsvillkor brukar kallas besiktningsklausul och är numer vanligt förekommande. Tas ett sådant villkor in är det viktigt att båda parter sätter sig in i vad som krävs för att köparen ska kunna åberopa villkoret och också noga beaktar de tidsgränser som anges i villkoret. Det förekommer att säljaren inför försäljningen låter undersöka fastigheten med hjälp av en besiktningsman, ofta för att tjäna som underlag för en säljaransvarsförsäkring (se nedan). I dessa fall är det viktigt att köparen noga går igenom besiktningsprotokollet, gärna med den besiktningsman som utfört besiktningen, s k köpargenomgång. Det är också av stor vikt att köparen då tänker på att undersökningsplikten omfattar fastigheten i dess helhet och vid behov kompletterar med ytterligare undersökningar.

Säljarens upplysningsskyldighet
Någon generell upplysningsskyldighet motsvarande köparens undersökningsplikt finns i egentlig mening inte. Avgörande för bedömningen om ett faktiskt fel är relevant eller inte, är om felet är möjligt att upptäcka för köparen. Endast om felet inte är upptäckbart är det relevant. Trots detta kan man ändå säga att säljaren har en upplysningsskyldighet. Om säljarens förtigande innefattar svikligt eller annat ohederligt förfarande kan säljaren gå miste om rätten att åberopa att köparen inte uppfyllt sin undersökningsplikt. Det finns dock även andra situationer där säljaren är skyldig att upplysa om förhållanden som han har vetskap om och som köparen borde ha upptäckt men förbisett.

Det är främst fråga om situationer där omständigheterna är sådana att säljaren måste förstå att köparen är i villfarelse avseende ett förhållande och där han vidare inser att förhållandet kan vara avgörande för köparens köpbeslut. Säljaren får med andra ord inte medvetet utnyttja köparens okunskap om ett visst förhållande. Säljaren kan vidare sägas ha en upplysningsskyldighet i så motto att han kan bli skadeståndsskyldig om han faktiskt känt till eller borde ha känt till felet men inte upplyst köparen om detta. Detta följer av köparens rätt till skadestånd på grund av säljarens försummelse.

Det är således i säljarens eget intresse att han upplyser köparen om de fel eller symptom som han känner till eller misstänker finns. Vad som redovisats av säljaren är dessutom inte dolt och kan i normalfallet inte åberopas av köparen.

Säljarens utfästelser
Säljaren kan bli bunden av en utfästelse beträffande fastighetens skick. Detta gäller i huvudsak då säljaren gjort en klar och specificerad utfästelse beträffande fastighetens skick. Allmänt lovprisande eller generella uttalanden betraktas inte som utfästelser.

Avtalsfrihet friskrivning
Avtalsfrihet råder mellan parterna om ansvaret för fastighetens skick, varför parterna kan avtala om annan ansvarsfördelning än vad som angivits ovan. Ett exempel på detta är då säljaren friskriver sig från ansvaret för fastighetens skick, generellt eller beträffande viss funktion.

Säljaransvarsförsäkring
Genom säljaransvarsförsäkring finns möjlighet för säljaren att inom försäkringens ram begränsa sin ekonomiska risk för dolda fel i fastigheten samtidigt som köparens rätt till ersättning för sådana fel, säkerställs via försäkringen. Säljaransvarsförsäkringen erbjuder således en trygghet för både säljare och köpare.

Om budgivning:
Vid ett köp av en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt krävs det ett undertecknat, skriftligt köpeavtal för att såväl säljare som köpare skall vara bundna. Vi på Triwas använder oss av en öppen och transparent budgivning. Detta betyder att fastighetsmäklaren i normala fall redovisar högsta budet till säljare och de övriga budgivare. Fastighetsmäklaren är skyldig att vidarebefordra alla bud som inkommer innan köpeavtalet har signerats. Viktigt att veta är att säljaren har fri prövningsrätt, vilket innebär att säljaren beslutar om när hur och till vem säljaren säljer, det behöver således inte vara till den som lagt det högsta budet. Den ansvariga fastighetsmäklaren fattar inga som helst egna beslut gällande försäljningen, utan agerar endast på säljarens instruktioner. Notera att det kan ske avsteg från den öppna budgivningen om säljaren accepterar att det kommer in villkorade bud, exempelvis att budet skall vara dolt. Detta kan innebära att samtliga spekulanter inte får reda på alla bud som inkommer.