HALL
Via glasad svart dörr når man en luftig och välkomnande hallmiljö där ljust klinkergolv möter äggskalsvita släta väggar. Här finns en garderob för förvaring av ytterkläder och skor och ytterligare förvaring under den inbyggda trappan som leder till övre plan.

KÖK
Direkt till höger öppnar köket upp med plats för ett större matbord och med vy ut mot framsidan på huset och grönområdet utanför. På golvet ligger vitpigmenterad 2-stavig parkett och väggarna är likt hallen målade i äggskalsvitt. Köksinredning från Ballingslöv i serien Bistro med släta luckor i pärlgrått och bra arbetsyta på bänkskiva i laminat. Induktionshäll (U-facette Design, touchSlider-styrning), inbyggnadsugn med varmluft i vitt, mikrovågsugn i vitt, rostfri väggmonterad fläktkåpa, vit kyl och frys samt vit diskmaskin.

VARDAGSRUM
Vardagsrummet bjuder in med vy vidare ut mot trädgårdssidan i trevligt söderläge. Även här ligger samma enhetliga vitpigmenterade golv som i köket tillsammans med äggskalsvita släta väggar. Rummets yta ger plats för trivsam möblering och braskaminen kommer att ge en behaglig värme under vintermånaderna. Härifrån har man direktaccess ut till trädgården som inte är anlagd utan här får man sätta sin egen prägel utifrån hur man vill använda den.

BADRUM
Helkaklad badrumsmiljö i grå nyans med 20x20 på golvet och 20x40 liggande på väggarna. Inrett med badkar, tvättställ med kommod, spegel och vägghängd toalett. Fönster för naturligt ljusinsläpp.

TVÄTTSTUGA
Inrett med grå klinkerplattor 20x20 på golvet och släta ljusa målade väggar. Bänkskåp för förvaring med vit slät lucka, tvättställ, städskåp, torktumlare och tvättmaskin.

ALLRUM
Inbyggd trappa leder oss upp till övre plan där ett ljust och fint allrum möter upp med öppet upp i nock och två stora takfönster för naturligt ljusinsläpp. Perfekt som arbetsrum eller tv-rum. Vitpigmenterad 2-stavig parkett och släta väggar i äggskalsvitt.

SOVRUM
Det finns fyra sovrum, två på var gavel och alla är rymliga med garderobslösningar för förvaring, vitpigmenterade parkettgolv likt allrummet och väggar målade i en sober äggskalsvit nyans. Två av sovrummen har dessutom plats för dubbelsäng.

BADRUM
Helkaklad badrumsmiljö i grått med klinker på golvet i 20x20 och kaklade väggar med liggande 20x40. Här har man gjort ett tillval så att man längs med en sida får en walk in shower som dessutom ger en bredare duschvägg. Fönster för ljusinsläpp, tvättställ med komod, spegelskåp och vägghängd toalett. Öppet upp i nock vilket ger en fin rymd.

För mer ingående information gällande materialval, kontakt mäklaren.

Dokument

Utgångspunkt för ansvarsfördelningen
Utgångspunkten enligt jordabalken är att fastigheten skall stämma överens med vad som avtalats mellan parterna och inte heller avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Därutöver gäller att den köps i det skick den faktiskt befinner sig i på kontraktsdagen och att köparen, för att trygga sig, får göra en noggrann undersökning av fastigheten. För sådana fel eller skador, som köparen haft möjlighet att upptäcka eller haft anledning att räkna med p g a fastighetens ålder och skick, kan säljaren inte göras ansvarig. Säljaren ansvarar dock för dolda fel, d v s sådana fel i fastigheten som köparen inte bort upptäcka och oavsett om säljaren själv känt till felen eller inte. Säljarens ansvar för dolda fel i fastigheten gäller i 10 år.

Köparens undersökningsplikt
Utgångspunkten att köparen måste undersöka fastigheten brukar kallas köparens undersökningsplikt . Kraven på köparens undersökning är långtgående. Fastigheten skall undersökas i alla dess delar och funktioner. Finns det möjligheter måste köparen även inspektera vindsutrymmen, krypgrunder och andra svårtillgängliga utrymmen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt fuktskador (speciellt i källare och på vinden), rötskador, skador på vatten- och avloppsanläggningar, sprickbildningar i fasad och grundmur samt skorstensstock. Upptäcker köparen vid sin undersökning fel eller symptom på fel i fastigheten eller är fastigheten över huvudtaget i sådant skick att fel kan misstänkas, skärps kraven på köparens undersökningsplikt. Även de uppgifter säljaren lämnar påverkar undersökningspliktens omfattning.

Om säljaren exempelvis upplyser köparen om ett misstänkt fel kan det utgöra en varningssignal, som bör föranleda en mer ingående undersökning från köparens sida. Å andra sidan ska köparen inte behöva undersöka sådana delar av fastigheten som säljaren lämnat uttryckliga utfästelser eller garantier för, under förutsättning att dessa inte är för allmänt hållna. Köparen bör slutligen ha i åtanke att säljaren inte svarar för fel och brister, som köparen borde ha räknat med eller borde ha "förväntat sig" med hänsyn till fastighetens ålder, pris, skick och användning. Han bör därför anpassa sin undersökning till detta. Rör köpet ett begagnat hus måste köparen ta i beräkning att vissa delar och funktioner utsatts för slitage och på grund av ålder t o m kan vara uttjänta och i behov av utbyte eller i vart fall renovering.

Anlitande av besiktningsman
Jordabalken utgår från att köparen själv i normalfallet skall kunna uppfylla sin grundläggande undersökningsplikt och det är alltså inget krav att anlita någon sakkunnig för detta. Trots det väljer de flesta köpare att anlita s k besiktningsman eller annan sakkunnig och detta är att rekommendera om man inte själv har särskild byggnadsteknisk kunskap. Detsamma gäller om köparen inledningsvis själv undersökt fastigheten och då upptäckt symtom på fel som det kan vara svårt att bedöma betydelsen av. Som angivits ovan skall köparen undersöka fastigheten i alla dess delar och funktioner. Anlitar köparen en sakkunnig är det därför viktigt att vara observant på vilken omfattning en beställd besiktning har. Normalt omfattar inte en sådan besiktning vissa delar av fastigheten såsom elinstallationer, vatten och avlopp, rökgångar m m varför köparen bör överväga att komplettera sin undersökning. Jordabalken har som utgångspunkt att den undersökning köparen gör eller låter göra, ska ske för köpet, d v s innan köpekontrakt undertecknas av parterna.

Det är dock inget som hindrar att parterna i kontraktet avtalar om att köparen ska få möjlighet att undersöka fastigheten senare och därefter på det sätt kontraktet då föreskriver, ska få åberopa upptäckta fel och begära avdrag på köpeskillingen eller begära att köpet i dess helhet ska återgå. Denna typ av avtalsvillkor brukar kallas besiktningsklausul och är numer vanligt förekommande. Tas ett sådant villkor in är det viktigt att båda parter sätter sig in i vad som krävs för att köparen ska kunna åberopa villkoret och också noga beaktar de tidsgränser som anges i villkoret. Det förekommer att säljaren inför försäljningen låter undersöka fastigheten med hjälp av en besiktningsman, ofta för att tjäna som underlag för en säljaransvarsförsäkring (se nedan). I dessa fall är det viktigt att köparen noga går igenom besiktningsprotokollet, gärna med den besiktningsman som utfört besiktningen, s k köpargenomgång. Det är också av stor vikt att köparen då tänker på att undersökningsplikten omfattar fastigheten i dess helhet och vid behov kompletterar med ytterligare undersökningar.

Säljarens upplysningsskyldighet
Någon generell upplysningsskyldighet motsvarande köparens undersökningsplikt finns i egentlig mening inte. Avgörande för bedömningen om ett faktiskt fel är relevant eller inte, är om felet är möjligt att upptäcka för köparen. Endast om felet inte är upptäckbart är det relevant. Trots detta kan man ändå säga att säljaren har en upplysningsskyldighet. Om säljarens förtigande innefattar svikligt eller annat ohederligt förfarande kan säljaren gå miste om rätten att åberopa att köparen inte uppfyllt sin undersökningsplikt. Det finns dock även andra situationer där säljaren är skyldig att upplysa om förhållanden som han har vetskap om och som köparen borde ha upptäckt men förbisett.

Det är främst fråga om situationer där omständigheterna är sådana att säljaren måste förstå att köparen är i villfarelse avseende ett förhållande och där han vidare inser att förhållandet kan vara avgörande för köparens köpbeslut. Säljaren får med andra ord inte medvetet utnyttja köparens okunskap om ett visst förhållande. Säljaren kan vidare sägas ha en upplysningsskyldighet i så motto att han kan bli skadeståndsskyldig om han faktiskt känt till eller borde ha känt till felet men inte upplyst köparen om detta. Detta följer av köparens rätt till skadestånd på grund av säljarens försummelse.

Det är således i säljarens eget intresse att han upplyser köparen om de fel eller symptom som han känner till eller misstänker finns. Vad som redovisats av säljaren är dessutom inte dolt och kan i normalfallet inte åberopas av köparen.

Säljarens utfästelser
Säljaren kan bli bunden av en utfästelse beträffande fastighetens skick. Detta gäller i huvudsak då säljaren gjort en klar och specificerad utfästelse beträffande fastighetens skick. Allmänt lovprisande eller generella uttalanden betraktas inte som utfästelser.

Avtalsfrihet friskrivning
Avtalsfrihet råder mellan parterna om ansvaret för fastighetens skick, varför parterna kan avtala om annan ansvarsfördelning än vad som angivits ovan. Ett exempel på detta är då säljaren friskriver sig från ansvaret för fastighetens skick, generellt eller beträffande viss funktion.

Säljaransvarsförsäkring
Genom säljaransvarsförsäkring finns möjlighet för säljaren att inom försäkringens ram begränsa sin ekonomiska risk för dolda fel i fastigheten samtidigt som köparens rätt till ersättning för sådana fel, säkerställs via försäkringen. Säljaransvarsförsäkringen erbjuder således en trygghet för både säljare och köpare.

Om budgivning:
Vid ett köp av en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt krävs det ett undertecknat, skriftligt köpeavtal för att såväl säljare som köpare skall vara bundna. Vi på Triwas använder oss av en öppen och transparent budgivning. Detta betyder att fastighetsmäklaren i normala fall redovisar högsta budet till säljare och de övriga budgivare. Fastighetsmäklaren är skyldig att vidarebefordra alla bud som inkommer innan köpeavtalet har signerats. Viktigt att veta är att säljaren har fri prövningsrätt, vilket innebär att säljaren beslutar om när hur och till vem säljaren säljer, det behöver således inte vara till den som lagt det högsta budet. Den ansvariga fastighetsmäklaren fattar inga som helst egna beslut gällande försäljningen, utan agerar endast på säljarens instruktioner. Notera att det kan ske avsteg från den öppna budgivningen om säljaren accepterar att det kommer in villkorade bud, exempelvis att budet skall vara dolt. Detta kan innebära att samtliga spekulanter inte får reda på alla bud som inkommer.